Tahe

Den härliga julen har passerat och vi har ätit gott och bara umgåtts med våra goa familjer och släktingar. 

 

Lilljulafton spenderades i Vaggeryd med en traditionell uppesittarkväll. Vi bjöds på tomtegröt, skinksmörgås och julgodis. Även Kristoffers bror Niklas, hans sambo Vicky och hennes systerdotter Nicole var på plats. Vi lärde ju känna Vicky och Nicole i Spanien i somras så det var ett kärt återseende. De hade aldrig varit i Sverige tidigare och tyckte det var spännande med julfirande här. Tyvärr var ju vädret uruselt så vi kunde inte dra med dem till pulkabacken som vi hoppats på.

 

En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År önskar vi er alla!

 

Barnen har redan jullov för i måndags förmiddag fick jag hämta dem eftersom Milo kräkts. Undrar dock om det var magsjuka för han har varit pigg sedan dess, kan ju vara någon tand som spökar. 

 

I morgon tänkte vi titta förbi Milos avdelning med en liten gåva till pedagogerna. De är hur underbara som helst och det ska uppmärksammas. Till Meyas avdelning har vi gått ihop och gett gemensam present.

 

Idag hade hela Ullstigens förskola luciafirande utomhus. Inte riktigt samma stämning som förra året då det var massor av snö. Men i år hade vi två gullungar att titta på så vi var nöjda. Milo och hans kompis tog täten i syskonvagnen och Meyas avdelning skötte sången.

 

Meya trodde att hon skulle bli retad när hon kom till förskolan med sin luciautstyrsel och att kompisarna skulle säga att hon var ful. Gissa om hon blir glad när hon såg alla andra som också var utklädda. Sjukt dock att man ska behöva bry sig om detta som 4-åring...

 

Stämningsfullt!

 

I söndags var det dags för kalas nummer 1 för Meya. Våra fina vänner med familjer var här och även om vi i år begränsade oss till de allra närmsta så blev vi 11 barn och 9 vuxna. 

 

Vi fikade, hade skattjakt och delade ut hundballonger. Barnen som inte träffas så ofta leker hur bra som helst och det är inget tjafs eller bråk. Jättekul!

 

Det är verkligen syskonkärlek mellan de här två. Milo får i princip göra vad som helst för Meya förutom att förstöra hennes dockhus. Skönt att hon kan stänga in sig i sitt rum och leka i fred när det behövs.

 

I söndags var vi på julskyltning en liten sväng och Milo fick träffa tomten för första gången. Väldigt stora ögon men han blev inte ledsen. Det kommer nog gå hur bra som helst i jul. Meya fattade inte att det var kö för att krama tomten så hon sprang rakt fram till honom och gav en kram. Så det var snabbt avklarat haha.

 

Nu är det väl ändå vinter på riktigt. Vi har varit i Gränna några dagar och bakat pepparkakor, lekt i första snön och haft det mysigt.

 

Milo har gjort detta fina höstpyssel på förskolan. Det hade tydligen sysselsatt honom lääänge och det kan jag tänka mig. Finns nog ingen som älskar småplock mer.

Nu är vi tillbaks efter ett långt uppehåll. Vardagen har kommit igång men vi har fortfarande mycket tid tillsammans i slutet av veckan. Det känns så skönt.

 

Det går jättebra på förskolan både för Meya och Milo. En av Meyas bättre kompisar, Alicia från föräldragruppen, har börjat på Meyas avdelning och hon tycker det är så roligt. Milo är så nära att gå och igår kväll gick han några steg mellan mig och Kristoffer. Ska bli skönt när han släpper taget och det kommer att spara många byxknän framöver...

 

Milo har idag avslutat två veckors inskolning på avdelning Smultronen på Ullstigen. Två av förskolelärarna har Meya haft så både vi och Milo känner väl till dem, en har barn i samma åldrar så vi har setts på öppna förskolan och den fjärde är för oss helt ny.

 

Kristoffer var med första dagen då det var introduktion i en timme. Sedan har det bara rullat på kan man säga. Varje dag får jag höra "han är ju så lätt" och "det går ju så bra". Inget blod, svett och tårar här inte, Milo stormtrivs.

 

Han är väldigt nyfiken och framåt och tar för sig trots att han än så länge är yngst. Han älskar att vara ute och åka rutschkana, gräva i sandlådan och gå med en vagn. Maten som var min farhåga går över förväntan och all fysisk aktivitet gör nog gott. Han har ju aldrig varit svår med maten men har det varit minsta fel konsistens eller för stor bit har han kräkts. När jag dessutom kämpar för att få honom att gå upp i vikt är det lite jobbigt. Men som sagt, även detta går bra. Sover gör han också och det tar bara några minuter innan han slocknar.

 

I morgon börjar vardagen igen då jag börjar jobba 50%. Det känns faktiskt väldigt bra för jag kommer ju både få jobba och ladda om innan det är dags att vara hemma och mysa med våra guldklimpar. Eller vad sägs om det glassiga schemat att sluta 11.00 på onsdagen och vara ledig torsdag, fredag? Långhelg typ.

 

Är så stolt över vår stora, lilla grabb.

Milo har blivit mer firad, faktiskt tre helger i rad och Meya börjar fundera mer och mer på när det är hennes tur egentligen.

 

Självklart uppvaktade vi Milo i morse med sång och paket. Paketen var uppskattade men sången hade han nog lika gärna kunnat vara utan då han började störtgråta när vi sjöng för honom...

 

Hipp hipp hurra för Milo på hans första födelsedag.

 

Veckan började mycket bra då jag, mormor och barnen tog vara på att vi nu faktiskt har två bilar igen (efter 9 månader med en). Vi drog iväg till Ullared bara sådär. En måndag innan barnbidrag och löning blev en fullträff. Visst kan det kännas lite bökigt att ha med två små barn men det gick faktiskt över förväntan och det var inga problem att spendera några tusenlappar.

 

Jag kände av redan på måndagen att jag började få lite ont i halsen och på tisdagen var det värre. Då hade vi kick off med jobbet som avslutades med hockey i Kinnarps arena. Supertrevligt men på onsdagen var jag sängliggande. Släpade mig upp till förskolan för att lämna Meya men mycket mer orkade jag inte. Milo var dessvärre inte alls sugen på att vila den dagen. Torsdagen och fredagen var ungefär desamma men på lördagen mådde jag som tur var mycket bättre. Då hade Milo blivit förkyld.

 

Jaja vi lyckades i alla fall kurera oss tills idag. Den STORA dagen då Milo hade sitt första födelsedagskalas. Vi är ett gäng tjejkompisar som brukar fira varandras barn för då blir det verkligen av att vi träffas alla familjer och det är supertrevligt varje gång. Barnen som inte träffas så ofta har hur kul som helst.

 

Milo har varit på sitt första tandläkarbesök och det gick som smort. Eftersom han är helt tokig i tandborsten och skulle vilja borsta tänderna 10 ggr per dag hade vi inte så mycket bekymmer att ta tag i. Han äter och sover bra och tänderna får vila ordentligt mellan målen.

 

Däremot är han aldrig still i vaket tillstånd, puh!

 

I lördags hade vi POMPdeLUX party här hemma. 14 goa tjejer kom hit och vi fikade och shoppade. Kan det bli bättre liksom?

 

Meya var med och hjälpte Emma som visade kläderna med upphängningen. Då hittade hon en nästan likadan "goseflis" som hon hade i 2 års åldern och DEN skulle hon prompt ha. Hon fastnade även för den rosa tyllkjolen såklart så det fick det bli. Milo fick en snyggskjorta. Under tiden var Meya, Milo och Kristoffer på Monkey Towns lekland så att vi fick välja och vraka i fred.

 

Tiden rusar och snart har vi ingen bebis här hemma längre. Idag blir Milo 11 månader gammal och det märks. Han rör sig på ett helt annat sätt nu, upp för trappan, ut på trädäcket, river ner lite här och lite där. Vi har haft en skön sommar kan man säga. Nu är det fullt ös!

 

GRATTIS MILO!

 

 

Onsdagen började med underbart väder och blåbärsplockning. Inte i skogen utan efter lite lyxigare förutsättningar. Meya plockade massor av fina bär första timmen men tröttnade sen lite vilket man kan förstå.

 

Vilken sommar vi haft, 5 veckors strålande solsken varav de sista 2 i Puerto Banos, Marbella. Puerto Banos har en stor hamn med massor av enorma lyxbåtar och på gatorna glider lyxbilarna omkring. Vi hade hyrt en lägenhet på 150 kvm med en stor terrass tillsammans med Kristoffers syskon med familjer. Totalt 11 personer alltså. Dagarna fylldes av bad, morgonpromenader, shopping, marknad, god mat och god dryck. Strålande solsken varje dag så vi kunde bara sitta och njuta. Och det bästa med Spanien är nog alla fina blommor och växter. Blir så glad av detta vackra.

 

Men visst, allt var inte en dans på rosor. Vi hade bl.a. problem att välja glassort, fick sand mellan tårna, solen i ögonen, svettningar mm ;) Meya försökte hänga på sina kusiner och Vickys systerdotter Nicole så gott det gick. Hon växlade som vanligt mellan att skina som en sol och mullra som åskan men var hon bara mätt och inte för trött gick det väldigt bra. Milo var lite gnällig när han fick sitta på golvet, men blev han runtburen var han nöjd. Han har blivit lite bortskämd med det under semestern.

 

Ganska många dagar tillbringade vi vid poolen och i början hade Meya både ärmpuffar och simring då hon inte bottnade. Efter några dagar åkte simringen av och hon tog för sig mer och mer. Sista dagen hoppade hon alldeles själv från kanten. Kim lärde sig att simma helt utan ärmpuffar, inte illa då han inte ens är 6 år gammal.

 

Klicka på bilderna för att visa dem större.

 

 

 

 

 

10 månadersdagen firades med ett besök hos BVC. Idag hade vi en ny sköterska då Monica var på semester. Det gick hur bra som helst. Hon blev väldigt förvånad över att Milo tittade på henne, pratade, rynkade näsan och log sig igenom hela besöket.

 

Vuxit hade han också gjort, 4 cm på 2 månader så nu är han 74,3 cm och väger 9 kg. Precis lagom.

 

Numera möts man av den här vyn när man ska hämta Milo efter en sovstund. Han ställer sig upp emot det mesta och stågymmet används väldigt mycket, både inne och ute i gräset.

 

Bada är väldigt kul men det gäller att ha koll för han kryper längre och längre ut.

 

Vi tycker också att vi har kunnat urskilja ett "hej" vid flera tillfällen så det får väl ses som hans första ord.